Eminens betydelse

Ordet eminens betyder hög rang eller hög ställning inom ett visst område. Det kan användas för att beskriva någon som har expertis eller auktoritet inom ett specifikt ämnesområde.

Exempel på användning

• Eminensen på universitetet höll ett intressant föredrag igår.
• Trots sin unga ålder har han redan uppnått en imponerande grad av eminens inom sitt område.
• Eminensen inom konstvärlden är känd för sina banbrytande verk.
• Professorn betraktades som en eminens inom filosofin.
• Eminensen bland forskarna var en pionjär inom medicinsk forskning.
• Det är viktigt att respektera eminensen och erfarenheten hos de äldre generationerna.
• Det råder ingen tvekan om att hon är en eminens inom företagsledning.
• Journalisten intervjuade eminensen inom politiken för en ny artikel.
• Att ha möjligheten att lära av eminensen på området var en fantastisk erfarenhet.
• Vårdpersonalen vände sig alltid till eminensen för råd och vägledning i svåra fall.

Synonymer

• framstående
• myndighet
• auctoritet
• auktoritet
• influens

Antonymer

• låg
• obetydlig
• osynlig
• ringa

Etymologi

Ordet eminens kommer från latinets eminens, vilket betyder upphöjd eller framstående. På svenska används ordet ofta inom filosofi och teologi för att beskriva en högre makt eller princip som anses vara överordnad och vägledande. I psychoanalytisk teori kan eminens också referera till en form av överlägsen auktoritet eller makt.

omge • gip • rit • vakt • ratificera • telning • studentfest • utveckla • hetsa • mist •