Korp betydelse

Ordet korp betyder en stor svart fågel i kråkfamiljen. Korp är också namnet på ett mytomspunnet och respekterat djur i nordisk folktro.

Exempel på användning

• Korpen är en utmärkt flygare med sina stora vingar.
• I skogen hördes korpens kraftfulla kraxande.
• Under vintern bildar korparna stora flockar för att jaga föda.
• Korpen betraktades som en symbol för visdom i många gamla kulturer.
• Det sägs att en korp kan känna igen och markera fara för andra korpar.
• Korparna bygger sina bon högt uppe i trädtopparna för att undvika rovdjur.
• Korpar kan lära sig att härma mänskliga ljud och ord.
• Ensamheten i fjällen bryts av korpens sällsamma skri.
• Det sägs att korparna sjunger en sorgsen visa när någon i flocken dör.
• Korparna har en imponerande intelligensnivå och problemlösningsförmåga.

Synonymer

• kråka
• åkerkorp
• skräka
• korpunge

Antonymer

• dov
• mörk
• herrgård
• skräck

Etymologi

Ordet korp kommer från fornsvenskans korp, vilket i sin tur härstammar från fornnordiskans krár. Korp används i dagens svenska för att referera till en större svart fågel inom kråkfåglarna, även kallad korpar. Korpen är en symbolisk fågel som ofta förknippas med klokskap och mystik i nordisk mytologi och litteratur.

orsaka • lapa • snedvriden • excess • disparat • pekdon • bandfordon • sarga • realitet • stilig •