Naivitet betydelse

Ordet naivitet beskriver en tendens att vara barnsligt oskyldig eller oerfaren när det gäller att förstå eller bedöma människor eller situationer, vilket kan leda till att man misstar sig eller luras lätt. Det kan också beskriva att ha en tendens att tro på det bästa i människor utan att vara medveten om potentiella risker eller faror.

Exempel på användning

• Naivitet är en egenskap som innebär brist på misstänksamhet och förmågan att se det bästa i andra människor.
• Att blint lita på andra kan ibland tolkas som naivitet.
• Naivitet kan vara både en styrka och en svaghet, beroende på sammanhanget.
• Det är viktigt att inte förväxla naivitet med godtrohet.
• Att vara naiv innebär att man har en oskuldsfull syn på världen.
• Naivitet kan ibland leda till att man utnyttjas av andra.
• Att skydda sig mot naivitet innebär att behålla en viss grad av skeptiskhet i mellanmänskliga relationer.
• Naivitet kan vara en barriär mot att se världen som den verkligen är.
• Det är inte fel att vara naiv, så länge man inte blir utnyttjad eller skadar sig själv.
• Naivitet är en egenskap som kan förändras och utvecklas med erfarenhet och kunskap.

Synonymer

• Oerfarenhet
• Löftessvävning
• Trohjärtadhet
• Blind tillit
• Barnslig tillit

Antonymer

• Överlägsenhet
• Misstrogenhet
• Vaksamhet
• Realism

Etymologi

Ordet naivitet härstammar från franskans naïveté, som i sin tur kommer från latinets naivus som betyder enkel eller oskuldsfull. Naivitet används för att beskriva när någon är okunnig eller oskyldig inför något, ofta i en negativ mening där personen inte är medveten om tänkbara risker eller bedrägerier.

mygla • puss • njugg • skriva • skepnad • huvudsak • kolli • intensifiera • skymf • majuskel •